5/7

Det årliga inlägget från jobbets dator. Turisterna lyser med sin frånvaro och jag har en sekund att andas. Gårdagens arbetspassa mätte 13 timmar minus 15 minuters lunch. Butiken är fylld till bredden med prylar och pengar rullar in som de ska.
-
Hanna som jag började jobba med för två veckor sedan är en av den sortens människa som jag tror man bara träffar ett fåtal gånger under livet. Där man har nästan allt gemensamt och det känns som om man har känt varandra hela livet, trots att det bara är under ett par dagar. Sjukt att man helt plötsligt springer in i en sådan. Som dessutom har varit på samma isolerad Ö under flera somrar utan att ens ha sprungit på varandra.
-
Den här bloggen blir mer och mer som en dagbok märker jag, det kanske blir så i bristen av bilder eller händelser. En dagbok har också infunnit sig på bordet breved min säng och finns alltså i pappersformat. Känns som om jag är tretton ungefär.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0