VENEDIG

I natt drömde jag om Venedig. Kanalerna var vita som mjölk och de gamla husen gick i ljusa pastellfärger. Det enda sättet att ta sig fram var att balansera på små kanter som stack ut från husen. Så vi balanserade genom mjölkgatorna och kände oss så fria! Det är nu jag önskar att jag kunde måla.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0