ETT UTDRAG AV SOMMAREN

Jag har laddat upp en del bilder på Facebook via mobilen som jag tänkte dela med mig utav här också. Här är ett utdrag av sommaren:


Grillning vid raukarna tillsammans med ägarna till världens snyggaste buss. (De är rätt snygga de själva också)


Häng vid raukarna tillsammans med Malin och Daniel som var här och hälsade på över ett dygn

Jag, Anton, Ola och Tove (aka partydjuren) avnjöt en middag på nystartade Simunds.

Antons lada är alltid fylld med ljus, musik och öl. Här kör Kalle, Niklas och Anton lite trumspel med skedar och ölflaskor

Strandhäng med Anton, Ola, Micke och Tove.

Grillning på Norsholmen som är ett gammalt nedlaggt kalkbrott, helt jättefint!

Nyöppning för nedbrunna under barhimmel (mitt tidigare sommarjobb). Nuförtiden bara väggar, bar och lampor men åh så fint!

Lite öl på Kuten har allt gått ner under tidens gång också. Här med Malin och Daniel.
En tvåmannafestival gick av stapeln i helgen. Med kylen full av alkohol och Pernilla som sällskap kan ingenting bli dåligt!

BÄSTA SOMMAREN

Den här sommaren på ön är verkligen inte som någon annan sommar. Allt känns efter ett par veckor så himla lätt och livligt. Inte alls sådär blytungt och jobbigt som det har känts de senaste sommrarna där det var 98% jobb och 2% vara ledsen över att vara isolerad på en Ö. I år går dagarna, liksom förra året, åt till arbete fast kvällarna och nätterna går åt till att göra alla andra saker som man inte hinner med under dagarna. Typ som att bada tunna, stjäla roddbåtar, dricka öl, grilla vid raukarna, ha trummfester, cykla i soluppgången, titta på stjärnorna, äta saffransglass, prata om rymden, spela rappa kalja  osv osv. Livet känns faktiskt helt underbart och jag vill att det som finns just nu ska stanna såhär föralltid.

5/7

Det årliga inlägget från jobbets dator. Turisterna lyser med sin frånvaro och jag har en sekund att andas. Gårdagens arbetspassa mätte 13 timmar minus 15 minuters lunch. Butiken är fylld till bredden med prylar och pengar rullar in som de ska.
-
Hanna som jag började jobba med för två veckor sedan är en av den sortens människa som jag tror man bara träffar ett fåtal gånger under livet. Där man har nästan allt gemensamt och det känns som om man har känt varandra hela livet, trots att det bara är under ett par dagar. Sjukt att man helt plötsligt springer in i en sådan. Som dessutom har varit på samma isolerad Ö under flera somrar utan att ens ha sprungit på varandra.
-
Den här bloggen blir mer och mer som en dagbok märker jag, det kanske blir så i bristen av bilder eller händelser. En dagbok har också infunnit sig på bordet breved min säng och finns alltså i pappersformat. Känns som om jag är tretton ungefär.

RSS 2.0